Dagens Nyheters avslöjande om IT-skandalen på Transportstyrelsen var 2017 års stora politiska nyhet. Det ledde till flera ministeravgångar och dominerade samhällsdebatten i flera månader. 

– Grävande journalistisk har sällan varit så viktigt som nu. Mikael Holmströms och Kristoffers Örstadius undersökning av turerna på Transportstyrelsen skakade om och framkallade stora förändringar. Det visar hur viktigt det är att avsätta resurser till den här typen av granskningar.

Peter Wolodarski

Peter Wolodarski
chefredaktör, Dagens Nyheter

Läs DN:s samlade bevakning om Transportstyrelsens IT-läcka här

I maj 2017 publicerade Münchenbaserade Piper Verlag Denunziation en bok med berättelser från Nordkorea.

– Författarens pseudonym är Bandi, en litterär skribent som under de senaste årtiondena har riktat skarp kritik mot Nordkoreas regim, som han ger skulden för massvält och mänskligt lidande. I sitt arbete dokumenterar Bandi lidandet hos vanliga nordkoreaner som är fängslade i sin egen stat utan något som helst medlidande. Berättelserna smugglades ut ur Nordkorea och har väckt stor uppmärksamhet i Tyskland, både bland media och allmänhet, eftersom Bandi erbjuder en unik inblick i nordkoreanernas dagliga liv.

Felicitas von Lovenberg

Felicitas von Lovenberg
förläggare, Piper Verlag

Mer om boken här (på tyska)

Mikael är ensam, fattig och psykiskt sjuk. Efter att ha kämpat för att få rätt vård i åtta år ger han upp, monterar ner sitt hem och ger sig ut i skogen. KIT:s Thomas Arnroth följer Mikaels kamp i realtid, över åkrar och ängar, till ett jakttorn vid Vänerns strand. Det här är en berättelse om en människa och samtidigt ett blottläggande av ett grovmaskigt socialt skyddsnät.

– Få reportrar skulle ta sig an Mikaels fall eftersom skuldfrågan är krånglig och historien inte avslutad. Mikaels kamp mot myndigheterna är inte unik, men det är också det som gör reportaget särskilt angeläget för läsarna. Många känner igen sig i Mikaels uppgivenhet och har engagerat sig i hans försvinnande. Och berättelsen om hans kamp är inte slut än.

Jenny Agö

Jenny Agö
redaktör, KIT

Läs artiklarna om Mikael här

Polisrazzia på en statlig myndighet. En generaldirektör som fick sparken. Åtta personer delgivna misstanke om brott. En visselblåsare som fick nog. Per Hermanruds och Phil Poystis avslöjande om Statens fastighetsverk i Kalla fakta i TV4 innehåller allt ett riktigt bra avslöjande ska innehålla.

– Ett exempel på utmärkt journalistiskt hantverk, som nominerades till Kristallen. Det är viktigare än någonsin nu, i en tid då mörka krafter vill underminera demokratin och lagstiftare vill inskränka yttrandefriheten, att medierna har ägare och ledningsgrupper som värnar om undersökande journalistik.

Viveka Hansson

Viveka Hansson
programdirektör nyheter och samhälle TV4

Se Kalla Fakta på TV4 Play

Under 2017 körde Popular Science en onlineserie i flera delar som fokuserade på Trump-administrationens försök att försvaga landets federala miljöskyddsmyndighet, US Environmental Protection Agency. Under sju månader publicerade tidningen över ett dussin djupgående rapporter som inkluderade slutna regeringshandlingar samt avslöjanden om antivetenskapliga myter. Man tog även en skarp titt på den viktiga roll som denna myndighet har i USA.

– Våra reportage om EPA var en höjdpunkt inte bara för 2017, utan även i Popular Sciences 145-åriga historia. Mitt i en ganska uppeldad politisk stämning var vi en klar röst som bara tog parti för vetenskap och förnuft.

Joe Brown

Joe Brown
chefredaktör, Popular Science

Här finns Popular Sciences bevakning

Äripäevs bästa undersökande story år 2017 var ett samarbete med tidningen Berlinske i Danmark. Artikeln handlade om Danske Bank i Estland, som i över två och ett halvt år hanterat 2,5 miljarder euro i gråa pengar, kopplade till diktaturen i Azerbajdzjan.

– En klassisk berättelse om internationell penningtvätt, som beskrev hur Danske banks lokalkontor i Estland gjorde extra vinster från azerbajdzjanska transaktioner och sålde tjänsten i Baku. Vår uppföljning visar att man kände till detta även i Köpenhamn.

– Effekten av artikeln var större i Danmark, där politiker reagerade högljutt, och vi kommer nog att se slutresultatet i år. Chefen för bankens estniska filial hade redan lämnat sin post, och efter vad som kom fram förstår man varför. Danske Bank har också stärkt tillsynen på centralkontoret.

Meelis Mandel

Meelis Mandel
chefredaktör, Äripäev

Här finns artiklarna (på estniska) 

Den absolut viktigaste publiceringen förra året för Bonnier Business Polska gjordes redan den 16 januari 2017.  Artikeln bygger på den grävande journalistik som Puls Biznesus redaktion genomförde och handlar om hur PiS (styrande parti i Polen) fyller toppositionerna i statligt ägda bolag med politiker, vänner och familjemedlemmar. Resultatet är minst sagt anmärkningsvärt då det handlat om över 1 000 positioner. Dagen då Puls Biznesu publicerade artikeln var hela tidningen tillägnad storyn och samtliga 24 sidor innehöll de mest kontroversiella fallen samt redaktionella kommentarer och texter. För ännu större genomslagskraft valde tidningen att för ovanlighetens skull publicera en lista med samtliga namn och positioner.

– Arbetet var tröttsamt och tidskrävande, men definitivt värt ansträngningen i slutändan. Publiceringen blev det hetaste samtalsämnet i Polen under flera dagar. Vi är övertygade om att Puls Biznesu har en viktig roll när det gäller bevakning och uppmärksammande av den här sortens företeelser – speciellt eftersom de statligt ägda bolagen utgör en stor del av den polska ekonomin.

Patricia Deyna

Patricia Deyna
vd för Bonnier Business Polska

Läs mer här

En exklusiv intervju med Iman Meskini, stjärnan från den innovativa och internationellt framgångsrika TV-serien Skam, gjorde septemberutgåvan av Costume Norge till en sensation i Norge; Iman Meskini prydde även omslaget. Utgåvan skrev historia då det var första gången som en av Norges största modetidningar hade en ung norsk muslimsk kvinna i hijab på omslaget.

– Allmänheten reagerade omedelbart och omslaget diskuterades i pressen både i Norge och internationellt, med ett överväldigande positivt gensvar. Ett antal medier hyllade Costume för sitt val av omslagsflicka och tidningen fick en hel del tackbrev för att den visat mångfald. Omslaget har setts av över en miljon människor på sociala medier!

Kine Hartz

Kine Hartz
chefredaktör, Costume Norge

Läs en intervju med Iman Meskini om att vara med på omslaget

En viktig bok som Albert Bonniers Förlag gav ut under året var Colson Whiteheads Den underjordiska järnvägen om slaven Cora, som någon gång före det amerikanska inbördeskriget rymmer från en plantage i södern via en underjordisk järnväg som slavarna byggt. 

– Boken är som en blandning av Rötter och Gullivers resor och lyckas kombinera det faktiska med det fantastiska på ett sätt som anstår en mästare. Romanen blev ett fenomen, vann alla stora priser i USA och hyllades av både Barack Obama och Oprah Winfrey. Whiteheads gastkramande gestaltning av slaveriets grymheter och än i dag verksamma konsekvenser gjorde historien levande på ett sätt som bara litteraturen kan. Men bokens segertåg över hela världen, inklusive Sverige, visade också att den laddade frågan om slaveriet och rasismen långt ifrån endast är en amerikansk angelägenhet – också vi lever med dess effekter och världsbild än idag.

Daniel Sandström

Daniel Sandström
litterär chef, Albert Bonniers Förlag

Köp boken på Adlibris

Eller lyssna på den i BookBeat

MTV:s nyhetsredaktion undersökte de mord som begåtts i Helsingfors mellan 2000 och 2015. Rapporten, publicerad den 8 februari 2017, visade att kvinnor var mer utsatta för brott i Helsingfors än i andra delar av Finland, att i nästan alla fall där offret var en kvinna kände hon gärningsmannen, att de involverade ofta var berusade och att i de flesta fall begicks brottet med kniv eller stickvapen.

– Omfattande rapporter har skrivits om mord i Finland, både inom journalistiken och juridiken. Men det var första gången någonsin som den här sortens information samlades på en interaktiv karta, som alla kunde se på vår hemsida MTV.fi. På så sätt kunde vi visa inte bara mängden, utan även omständigheterna vad gäller denna typ av brott i den finska huvudstaden under en 15-årsperiod. Rapporten är en smart kombination av data och undersökande journalistik. Vi hade en enorm mängd rådata att gå igenom. Utan expertis inom brottslighet och rättsväsen och utan den goda kontakt vi har med våra källor hade det varit omöjligt att få ihop en sådan gedigen och detaljerad rapport.

Merja Ylä-Anttila

Merja Ylä-Anttila
chef för nyheter och aktuella händelser, MTV

Gå till mer MTV.fi för att se den interaktiva karten och läsa mer (på finska)

Malmö har stora problem med vansinneskörningar, där bilister kör långt över 100 kilometer i timmen mitt i stadskärnan. Alldeles för ofta sker olyckor och i februari 2015 körde en bil rakt upp på trottoaren på Amiralsgatan och krossade allt i sin väg. Bland annat en mamma och hennes lille son i barnvagn. 

Hur det gick för dem kunde Sydsvenskan berätta i november 2017, först i ett längre reportage och därefter i en lång rad uppföljningar.

– Vissa historier går rakt in i hjärtat. Den påkörda kvinnan, Anna, blev svårt hjärnskadad och bor nu isolerad i en kal hyreslägenhet. Hon får inte träffa sin son och knappt heller sin mamma. När vi började kartlägga vad som hänt efter olyckan hittade vi – utöver avgrundsdjup sorg – splittring, djupa konflikter och obegripliga myndighetsbeslut. I texten valde vi att låta så många parter som möjligt få tala till punkt. Slutsatsen är tveklöst att här finns ingen vinnare, bara riktiga förlorare.

Pia Rehnquist

Pia Rehnquist
chefredaktör, Sydsvenskan

Läs artikeln “När ska mamma komma hem?”

Den ledande danska affärstidningen Børsen har ägnat många sidor åt utmaningarna som följer med landets invandringspolitik och konsekvenserna för det danska näringslivet och dess ledare.

– Vi har haft ett stort antal artiklar i Børsen om exempelvis chefer som lämnat Danmark eftersom deras fruar inte kunnat få permanent uppehållstillstånd. Artiklarna i Børsen har resulterat i en situation där den danska regeringen överväger att ändra lagen.

Jørgen Andresen

Jørgen Andresen
chefredaktör, Børsen

Läs mer här

Terrorattacken i Stockholm i april 2017 var årets största inrikesnyhet. Expressen var först med att bara timmar efter dådet, och före polisens offentliggörande, kunna publicera den bild från en övervakningskamera på gärningsmannen Rakhmat Akilov som gjorde att den 39-årige uzbeken identifierades och greps.

– Jag stod i konferenssalen Guldspaden i Expressen-huset inför ett 60-tal annonsörer när mobilflasharna om vansinneskörningen kom. Det pep i telefonen och jag avslutade mitt anförande om satsningen på Di TV som Sveriges ekonomi-tv-kanal och gick upp till nyhetsdesken. Där förstod man direkt att något hemskt hänt.

Thomas Mattsson

Thomas Mattsson
chefredaktör, Expressen

Läs mer här

Den viktigaste utredningen – med en markant positiv inverkan 2017 – var ytterligare ett avslöjande om de skandalösa kostnader som offentliga sjukhus betalar för läkemedel och medicinsk utrustning. Finansjournalisten Andreja Rednak, specialist på Sloveniens sjukvårdssystem och offentliga finansiering, publicerade en väl dokumenterad historia om oförsvarliga prisskillnader för samma läkemedel och utrustning bland olika sjukhus inom samma vårdsystem. Dessutom skiljde sig priserna inte bara enormt bland de slovenska sjukhusen, de var så mycket som fyra gånger högre än i Sverige och fem gånger högre än i Tyskland. Det främsta skälet bakom dessa höga priser är de medicinska grossister som ständigt och avsiktligt hindrar offentliga upphandlingar och kontrakt. En särskilt intressant del av historien gällde stentar för blodkärl. Sloveniens största sjukhus hade betalat samma pris sedan 2013 för dessa, men i slutet av 2017 infordrades anbud och resultatet blev mycket lägre priser. Nu betalar vi, åtminstone i vissa fall, svenska priser i stället för mycket högre slovenska priser.

– Det är ingen nyhet att Finances och Sloveniens storsäljare för 2017 gäller bitcoin-relaterade artiklar, liksom reportage om arbetstillfällen. Men även artiklar om affärsmöjligheter samt om bidrag, subventioner och annat som tar av offentliga medel. Vi tror ändå att medierna ska vara och förbli övervakare och avslöja oegentligheter i offentliga utgifter och skeva värdemodeller. I tider av heldigitala och materiella sanningar och osanningar är det fortfarande en skam att figurera på Finances förstasida. Vi gillar att ge människor och företag en möjlighet att förbättra sig. Och då och då – som i vår ovan nämnda undersökning om sjukvårdskostnader – gör de det.

Simona Toplak

Simona Toplak
chefredaktör, Finance

Läs mer här och här och här

2017 var ett år då vi såg näringslivet förändras snabbt, något som också Dagens industri valde att spegla tydligt i sin publicistik. Förutom Di:s givna fokus på nyheter och analys inom sina kärnområden – börs, marknad, affärer och entreprenörskap – rekryterades stjärnreportern Andreas Cervenka som gavs specialuppdraget att bevaka det nya digitala näringslivet. Di trappade upp miljö- och hållbarhetsbevakningen i sitt opinions- och nyhetsmaterial. Och man gick in i ett samarbete med Mentor som jobbar aktivt med näringslivet i en av vår tids stora frågor; integrationen i det svenska samhället.

– I år var det självklart att utvidga Di:s värld och satsa extra bevakning på allt från hur techjättarna i Silicon Valley förändrar världen till vad miljöhotet, #metoo-revolutionen och migrationskrisen innebär för våra företag – och dem som jobbar i dem. Jag är stolt över att Di kan ge perspektiv, fördjupning – och via vår ledarsida även guidning – i dessa svåra frågor.  Och jag är stolt över våra läsare som så tydligt visar att de uppskattar det.

Lotta Edling

Lotta Edling
chefredaktör, Dagens industri