Viktiga publiceringar
Bonniers redaktörer och förläggare berättar om sina viktigaste publiceringar och deras effekter under året.
När Stora journalistpriset delades ut för första gången 1966 var det början på en lång tradition för Bonnier att med oberoende utmärkelser uppmärksamma framstående journalistik, oavsett om det rör sig om maktgranskning, berättande eller journalistik förnyelse.
I över 50 år har Stora Journalistpriset uppmärksammat det bästa inom svensk journalistik. År 2000 exporterades priset, då Stora Journalistpriset i Finland instiftades. I Estland upprättades Bonnierpriset för undersökande journalistik i toppklass år 1996. Journalistiska utmärkelser delas även ut av enskilda publikationer, som till exempel Expressens Per Wendelpriset som varje år går till en framstående nyhetsjournalist.
– Att granska makten, hur den än ser ut och uttrycks, är journalistikens skyldighet och viktigaste uppgift. Och i en tid när makten aktivt arbetar för att motverka precis detta, och helst vill undvika granskning, känns Stora Journalistpriset viktigare än någonsin. Att en gång om året få möjlighet att uppmärksamma, uppmuntra och belöna den högkvalitativa journalistik som görs på stora och små redaktioner runt om i Sverige, har blivit en bonniersk tradition av allra bästa slag, säger Jonas Bonnier, ordförande i Stora Journalistprisets jury, som består av framstående journalister från olika delar av mediebranschen.
Expressens Magda Gad, som fick Stora Journalistpriset i klassen Årets Förnyare 2017, är en av landets mest synliga journalister med sin omfattande krigsrapportering från Syrien och Mellanöstern, och med ett enormt antal följare på sociala medier. Hon fick priset just för sin unika kombination av fältjournalistik och dialog med sin publik. Under utdelningen kommenterade juryn Magda Gads förmåga att ta med sin publik till stridslinjen, och att hitta nya sätt att berätta om krig genom en bred och ständigt pågående dialog.
– Jag gör min journalistik i samarbete med läsarna, säger Gad. Vi har en tvåvägskommunikation där båda sidor bidrar med information, frågor och diskussion. Det leder till en mycket bättre och mer djupgående journalistik. Även engagemang och påverkan och möjligheten att förändra ökar. Och det är ju det som är hela meningen med mitt arbete. Läsarna för rapporteringen vidare genom att prata om den med sina barn och kollegor, och de skriver även brev till allt ifrån vår statsminister till hjälporganisationer.
– Dialog är absolut framtiden. Och jag tror att den här metoden kommer att kunna utvecklas ännu mera med ny teknik. Mina läsare betyder, tillsammans med dem jag skriver om, allt. Utan dem finns inget.