När Journalistförbundets tidning Journalisten i 2017 års sista nummer frågade 18 journalister om vilken som var årets mediehändelse svarade 14 #metoo. Av de övriga fyra placerade tre i stället  #metoo i kategorin årets flipp och den fjärde lyfte #metoo som årets drev – med tillägget ”i sin bästa form”.

Den hashtag som den amerikanska skådespelerskan Alyssa Milano lanserade den 15 oktober sedan Hollywoodproducenten Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt av flera kända skådespelerskor orsakade en löpeld av reaktioner. Alyssa Milano ville sätta fingret på hur sexuella trakasserier mot kvinnor är ett strukturellt problem i samhället, och gensvaret blev över förväntan. På bara några veckor hade miljontals kvinnor vittnat om övergrepp och trakasserier under hashtaggen #metoo.

I Sverige gick tusentals kvinnor i bransch efter bransch samman och vittnade om sexistiskt beteende, trakasserier och våldtäkter. Skådespelerskor, kvinnliga försvarsanställda, jurister, politiker, lärare, dansare, arkeologer och journalister vara bara några av de yrkesgrupper vars egna hashtags och berättelser publicerades i svenska medier.

− #metoo var det viktigaste som hände 2017. Det har gjort stor skillnad, det märker jag när jag träffar mina väninnor. Nu vågar kvinnor både berätta om och anmäla övergrepp, säger Veckorevyns chefredaktör Irena Pozar. 

Irena Pozar

− Journalistiskt var kampanjen en stor utmaning. Dels var det många arbetsplatser som måste rannsaka sig själva, dels uppstod pressetiska dilemman när det gäller namnpubliceringar. 

Irena Pozar

Frågan om namnpubliceringar dök upp så gott som omgående. De första svenska vittnesmålen under hashtaggen #metoo rörde dels den folkkäre programledaren för TV4:s Äntligen hemma, dels en känd krönikör på Aftonbladet.

TV4 valde att avsluta samarbetet med programledaren och lyfta programmen ur tablån. Samtidigt beställde man en oberoende utredning av anklagelserna om kränkande särbehandling och sexuella trakasserier på Äntligen hemma-redaktionen. Utredningen kritiserade TV4 för att inte tidigare ha agerat för att säkra en trygg arbetsmiljö på redaktionen.

Som en följd av detta har TV4 antagit en så kallad nollmission som syftar till att förebygga och motverka trakasserier, mobbning och kränkningar och som bland annat omfattar en ny visselblåsarfunktion.

– På det stora hela tycker jag att medierna klarade frågan om namnpubliceringar bra, om jag har förstått det rätt har det inte inkommit fler anmälningar till Pressombudsmannen än vanligt, säger Irena Pozar.

− Däremot tycker jag att medierna kunde ha varit bättre i sin kommunikation med läsarna när det handlade om att förklara varför man publicerade respektive inte publicerade namn på utpekade personer. Det existerar tyvärr ett förtroendeproblem gentemot media och många läsare undrade hur medierna resonerade i de olika fallen.

Både Dagens Nyheter och Expressen spelade tillsammans med övriga rikstäckande medier ledande roller under hela #metoo-kampanjen. Tidningarna publicerade fortlöpande de olika uppropen och utförde även egen grävande journalistik som bland annat resulterade i DN:s avslöjanden om de trakasserier den så kallade Kulturprofilen och en hög chef på Schibstedt ägnat sig åt.

− Jag är stolt över de här publiceringarna, de var viktiga, säger Irena Pozar.

Hon hoppas och tror att #metoo satt ett permanent avtryck i samhället.

− Inledningsvis fruktade jag att #metoo skulle försvinna inom några veckor, men så har verkligen inte blivit fallet. Jag har förstått att många män numera också ser problemet och kan säga ”metoo” för att markera när en kompis uttrycker sig sexistiskt.

− Jag hoppas att alla arbetsplatser från och med nu har en aktiv jämställdhetspolicy och inte bara ett gammalt papper som samlar damm någonstans. Jag hoppas också att alla insett att det problem som kommit upp till ytan är strukturellt och finns överallt – i alla yrken och i alla samhällsklasser.

En hjälp i arbetet med att komma tillrätta med eventuella problem på arbetsplatserna är boken 100 berättelser och tio frågor som behöver besvaras som bokförlaget Max Ström gav ut i december. Boken består av 100 vittnesmål från kvinnor i hela landet samt tio frågor som är tänkta att utgöra ett stöd för den enskilde läsaren men också fungera som underlag för arbetsgrupper på arbetsplatser.

När #metoo briserade i svenska medier hade Veckorevyn redan en egen hashtag färdig − #anmälalla, som var ett initiativ på veckorevyn.com för att peppa och stärka kvinnor att våga och orka polisanmäla sexualbrott.

− Kampanjen bestod av en artikelserie där flera unga kvinnor intervjuades för att berätta sina historier om sexualbrott de har utsatts för och deras erfarenheter av att anmäla, eller avstå från att göra det, säger Irena Pozar.

− Vi hade jobbat med kampanjen hela hösten och skulle ha sjösatt den tidigare, men fick skjuta på den i två veckor eftersom jag drabbades av influensa. När sedan #metoo drog igång behövde vi inte ändra någonting i vår kampanj utan låg helt rätt och fick ett jättefint gensvar med flera hundratusen visningar.